Rättspsykiatri är fel psykiatri
I månadsskiftet januari – februari börjar de första patienterna flytta in i Rättspsykiatri Vård Stockholms två nya avdelningar inne på Huddinge sjukhus. Rättspsykiatrin har fått dessa två vårdavdelningar av Psykiatri Sydvästra Stockholm för att lätta på rättspsykiatrins patienttryck. Det är en händelse som ser ut som en tanke. Rättspsykiatrin expandera på den allmänna psykiatrins bekostnad.
Platserna i den allmänna frivilliga psykiatrin blir färre, från redan
låga nivåer, till förmån för rättspsykiatrin som får fler platser, från
redan höga nivåer. En liknande utveckling kan ses över hela landet. I
en artikel i Göteborgs-Posten (18/12 2019) uttalar sig Margareta Lagerkvist, psykiatriker och läkare i Sahlgrenskas mobila fältteam:
”Rättspsykiatrisk
vård är tyvärr den enda riktiga garantin vi har i Sverige i dag för att
en person ska få rätt hjälp. En person som döms till rättspsykiatrisk
vård med särskild utskrivningsprövning kan vara säker på att få den vård
som behövs. ”. Man måste alltså begå brott under psykisk störning,
dömas för brottet och sedan förvisas till rättspsykiatrisk vård för att
uppbära psykiatrisk vård av god kvalitet i välfärdslandet Sverige.
I den allmänna psykiatrin går det inte att jobba personcentrerat
Bilden förstärks när jag har dialog i ämnet patientcentrerad vård med personal i rättspsykiatrin. Där berättar personal som också arbetat i den allmänna psykiatrin att det är omöjligt att bedriva patientcentrerad vård där. Vårdtiderna är för korta för personal och patienter ska hinna lära känna varandra. Därför blir patientcentrerad vård en omöjlighet och relationer ersätts med mediciner. Det enda stället man kan bedriva en vård av god kvalitet på, inom den svenska psykiatrin, en personcentrerad vård, är rättspsykiatrin. Staten dömer. Och eftersom staten dömer kan landstingen inte neka plats – vilket de ju annars gör dagligdags med personer som begått brott under psykisk störning men inte blir polisanmälda för dessa. Allt för att skydda sina hårt ansträngda organisationer från ytterligare patienter.
Sjuka släpps inte in
Två exempel bara sedan i julas:
En mycket
bekymrad kvinna ringer och berättar att hennes hemlösa psykotiska son
misshandlat sin mormor vilken han våldgästar. När han hämtas av polis
och förs till psykakuten hålls han inne för observation i cirka 40
minuter men släpps sedan ut. Till den situation han just lämnat via
polis. Stackars mormor! Stackars son! Om mormor polisanmält hade han med
största säkerhets häktats, genomgått rättspsykiatrisk undersökning och
sedan blivit intagen på grundval av det.
En annan mamma ringer veckan efter. Hennes psykotiska son slår upp ett hönshus i sin etta i en stockholmsförort. Han har tidigare misshandlat henne, uppfattar barn på bussen som onda demoner och att människor i centrum brinner upp framför ögonen på honom. Hon vill ha till en handräckning och intag enligt LPT på honom. Men när hon till slut efter några veckors kämpande får till en handräckning kommer han ut efter två timmar. Han anses inte tillräckligt dålig.
I rättspsykiatrin – ofta för långa vårdtider
I rättspsykiatrin är situationen ofta den motsatta. Hamnar du innanför rättspsykiatrin väggar finns förutsättningar att bedriva god vård. Men vården är inte alltid god eftersom den är så ingripande och tvingande. En person, din läkare tar över bestämmanderätten över egentligen alla delar av ditt liv. Och ett villkor för att du ska släppas ut är oftast att en domstol ger sitt godkännande till det. Och då tar de inte hänsyn till ditt mående utan till din nuvarande och framtida farlighet. Resultatet blir att medelvårdtiden i svensk rättspsykiatri nästan fem år. En vårdtid många patienter upplever som förlorade år. En förödande stor majoritet av rättspsykiatrins patienter, 94 %, har tidigare haft eller försökt ha vårdkontakter med den allmänna psykiatrin men dessa har misslyckats. Den stora tillströmningen av patienter till rättspsykiatrin är en frukt av nedmonteringen och den därmed dåliga funktionen hos den allmänna psykiatrin.
Cyniskt spel mot anhöriga
Det är ett cyniskt och för individer mycket farligt spel som pågår inför öppen ridå när allmänpsykiatrin inte lägger in uppenbart psykotiska och för omgivningen och sig själva, farliga människor. Rent konkret innebär situationen att vissa människor, oftast anhöriga, måste offras och bli utsatta för brott för att inneliggande psykiatrisk vård ska komma till stånd.
Satsa på vanlig psykiatri – inte rättspsykiatri
Runt om i landet byggs nu nya rättspsykiatriska sjukhus och öppnar rättspsykiatriska avdelningar på grund av patienttrycket som uppkommer till följd av den nedmonterade allmänna psykiatrin. Och därigenom förstärks patienttrycket på rättspsykiatrin än mer. I nuläget står rättspsykiatrin för över en tredjedel av de psykiatriska slutenvårdsplatserna. När är det nog? När inser ansvariga att det enda som kan stoppa den nuvarande utvecklingen är seriösa satsningar på den vanliga psykiatrin? Att bygga nya psykiatriska avdelningar, att öppna fler vårdplatser. När inser ansvariga att rättspsykiatri är fel psykiatri att satsa på?