Öppen rättspsykiatrisk vård, ÖRV, infördes 2008. Syftet var att underlätta utslussningen för personer som vårdats i slutenvård men som inte längre var i behov av denna. 2012 gjorde Socialstyrelsen en undersökning av hur patienter upplevde vårdformen. Det dominerande intrycket man fann hos patienterna var en relativ likgiltighet. Slutsatserna i studien var att patienter inte ser några fördelar med öppen rättspsykiatrisk vård. Många av patienterna hade lämnat slutenvården men bodde på institutionsboenden som bara marginellt skiljde sig från slutenvården. Något annat som studien visade var att patienterna hade en mycket oklar bild om vilka regler och lagar som gällde för dem. De hade inte blivit informerade om detta. Trots detta var det få patienter som var öppet kritiska till den öppna tvångsvården.

När det gäller negativa erfarenheter i bredare bemärkelse fanns det några få patienter som var starkt kritiska mot tvångsvården i stort och nästan alla kan berätta om negativa upplevelser. Många berättar om en allmän obehagskänsla av att leva under tvång. Det förekommer också negativa synpunkter på medicinering. Några patienter i öppen rättspsykiatrisk vård är kritiska mot att de underkastas förbud mot att alls smaka alkohol.

Att klaga på vården

Om du inte är nöjd med vårdens bemötande, med den information du fått eller med vården är det vanligen bäst att först försöka prata med den personal det gäller. Fråga igen om du inte har förstått informationen! Säg ifrån om du tycker att du blir nonchalant bemött. Då har ju personalen chans att rätta till problemet.

Regionernas patientnämnd

Om detta inte hjälper, eller om du inte vill prata med personalen på egen hand, kan du vända dig till regionens patientnämnd, ibland kallad förtroendenämnd. Nämnden är politiskt tillsatt och företräder patienternas intressen i hälso- och sjukvården. Först och främst arbetar den med att försöka rätta till brister som patienter eller närstående påpekat. Patientnämnden ger inte den som anmäler rätt. Den kan inte heller ändra ett beslut fattat av vårdpersonal, oavsett hur felaktigt det beslutet än kan vara och den kan heller inte ge disciplinära påföljder till personal som begått misstag. Istället är patientnämndens uppgift att se till felaktigheter som vården begått inte upprepas. Man kan se på patientnämnden som ett led i vårdens arbete med kvalitetssäkring mer än som ett verktyg för patienterna. Trots detta anser vi att det är viktigt att göra anmälningar till patientnämnden om man anser att fel har begåtts.

IVO, Inspektionen för Vård och omsorg, www.ivo.se

IVO, Inspektionen för Vård och Omsorg är rättspsykiatrins tillsynsmyndighet. IVO tar emot både tips och anmälan om klagomål på vården. Men först efter att du har anmält din sak till patientnämnden. Du kan ringa IVO:s upplysningstjänst och få råd om hur du ska göra om du vill lämna ett tips eller om du vill anmäla ett klagomål. Upplysningstjänsten svarar även på frågor som rör lagstiftning och regler vid vårdskador och patientsäkerhet.

Du kan lämna ett tips (även anonymt) till IVO:s upplysningstjänst. Tipsen sammanställs regelbundet och blir en del av underlaget vid kommande tillsyn. Bedömer upplysningstjänsten tipset som mycket allvarligt eller akut skickas det direkt till berörd regional avdelning inom IVO.

Det är viktigt att tänka på är att IVO som regel inte utreder händelser som är äldre än två år, liksom frågor om bemötande eller om ekonomisk ersättning.

Som fallet är med patientnämnderna är målet för IVO att förbättra patientsäkerheten i vården. IVO utreder händelsen/händelserna och fokuserar inte enbart på hälso- och sjukvårdspersonalens agerande. Tyngdpunkten ligger framför allt på att bedöma om något blev fel, om det funnits risk för patientens säkerhet och i sådana fall varför. De bedömer också vad som är viktigt att åtgärda för att inte samma händelse ska ske igen. IVO är alltså inte heller en instans att vända sig till för att få rätt.

Justitieombudsmannen JO, www.jo.se

Om du anser dig ha blivit felaktigt eller orättvist behandlad av en myndighet (rättspsykiatrin är ibland en myndighet) kan du klaga hos justitieombudsmannen (JO). JO har till uppgift att granska om statliga och kommunala myndigheter följer lagar och förordningar. JO kan kritisera en myndighet eller en enskild tjänsteman och i särskilda fall väcka åtal mot en tjänsteman som tros ha begått tjänstefel eller annat brott i tjänsten. JO kan dock inte ändra på en kommuns beslut eller en domstolsdom. Tyvärr behandlar JO inte klagomål från rättspsykiatrin särskilt ofta, kanske pga att de tycker att Patientnämnden och IVO är bättre lämpade då det handlar om vård.