En förutsättning för att rätten ska kunna döma en gärningsman till rättspsykiatrisk vård är att han eller hon har genomgått en RPU, där man fastställt att personen i fråga lider av en allvarlig psykisk störning. En rättspsykiatrisk undersökning genomförs av ett team som består av läkare (rättspsykiater), psykolog, socialutredare (socionom) och omvårdnadspersonal. För en häktad person tar undersökningen fyra veckor och sex veckor för den som är på fri fot.

Allvarlig psykisk störning

Det finns fyra grupper av personer som, om deras symptom är tillräckligt svåra, betraktas som allvarligt psykiskt störda:

1. Personer med psykoser eller psykosliknande tillstånd, det vill säga människor som på grund av hallucinationer, vanföreställningar eller förvirring har en väldigt avvikande verklighetsuppfattning. Typfallet är någon med schizofreni eller bipolär sjukdom.

2. Allvarligt deprimerade, självmordsbenägna personer.

3. Personlighetsstörda personer med psykosgenombrott eller med ett starkt tvångsmässigt beteende, exempelvis kleptomani, pyromani eller vissa former av pedofili.

4. En bred ”restgrupp”, där gravt utvecklingsstörda, svårt hjärnskadade och mycket dementa patienter ingår.

Grovt sett kan man säga att det handlar om personer som antingen har en verklighetsupplevelse som till stor del är styrd av sjukdomen i stället för av yttre faktorer, eller är så tvångsmässiga att trots att de förstår vad de gör inte kan rätta sitt handlande efter det. Över 95 % av dem som gör en RPU bedöms ha någon form av psykisk störning. Men bara hälften bedöms ha en allvarlig psykisk störning i enlighet med lagen.

Ingen exakt vetenskap

Ett problem är att det inte alltid är så lätt att sätta gränsen mellan vem som är allvarligt psykiskt störd och inte. Rättspsykiatrer kan bedöma samma fall olika. Därför döms vissa personer till vård medan andra döms till fängelse trots att de har liknande störningar. Dessutom förändras bedömningar över åren.

Långvarigt missbruk eller psykisk störning?

Ett annat problem är att många som gör en RPU har missbrukat alkohol eller droger under en längre tid. Dels påverkar missbruket hjärnan och dels kan personen få kraftiga abstinens. Båda dessa omständigheter gör så att personen inte klarar av testerna RPU:n lika bra som de annars hade gjort. Och en del personer får psykiatriska diagnoser, främst olika psykosdiagnoser, pga missbruket.

Granskning av Rättsliga rådet

Om domstolen eller någon av parterna i rättsprocessen är missnöjd med den rättspsykiatriska undersökningen finns möjlighet att begära en granskning av Rättsliga rådet (Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor). De granskar då den befintliga dokumentationen och gör ibland nya intervjuer. Rättsliga rådet granskar dock bara ett tiotal fall varje år, utav ca: 550 RPU:n som sker årligen.