Varje år befinner sig cirka 2000 patienter inskrivna i rättspsykiatrisk vård.

Du har hamnat i rättspsykiatrin. Du har hamnat här för att du har mått psykiskt dåligt. Under ditt dåliga mående har du begått en kriminell handling. Den här sidan handlar om rättspsykiatri och om hur du som patient ger dig själv bäst möjligheter att komma ut i samhället igen.

Rättspsykiatrins uppdrag är att ge vård så att du inte ska begå nya brott på grund av din sjukdom. Så står det i LRV-lagen. Du har fått en eller flera diagnoser vid den rättspsykiatriska undersökningen. Diagnoserna eller sjukdomarna bestämmer vilken slags vård du ska få. Men det finns ett antal ”stationer” som du måste passera som patient innan du släpps från rättspsykiatrin.

När du kommer till en rättspsykiatrisk avdelning så märker du snart att det är mycket personal som är involverade i dig och i ärenden som rör dig.

De allra flesta patienterna får mediciner. Om du behandlas med läkemedel ska du få veta varför du får dem, hur de verkar och vilka biverkningar dom har. Du ska få information som du förstår. Du kan bli mer delaktig genom att fråga om olika behandlingsalternativ och konsekvenser, till exempel biverkningar. Samtalet mellan dig och läkaren ska vara öppet och du ska bli respekterad och tagen på allvar.

Elbehandling, som också kallas för ECT eller elektrokonvulsiv behandling, kan vara en behandlingsform vid flera psykiska sjukdomar. Vanligen används elbehandling vid svår depression eller vid depression som inte förbättrats av läkemedelsbehandling. Behandlingen kan också hjälpa vid till exempel mani och vid vissa typer av psykoser och schizofreni.

Rättspsykiatrin är indelad i tre olika säkerhetsklasser där säkerhetsklass ett och två är till för personer som anses farliga. Säkerhetsklass tre är till för patienter som inte anses farliga. Säkerhetsklasserna påverkar hur mycket skydd som måste finnas mot bland annat avvikningar och våld.

Ibland kan överläkaren besluta om tvångsåtgärder när du är under tvångsvård. Ingen annan än överläkaren kan ta dessa beslut (om det inte är nödvärnsrätten som träder in). Beslut om tvångsåtgärd kan endast ske för en specifik situation och nivån av åtgärd ska alltid stå i proportion till den situation som gäller.