Rättspsykiatrin styrs av olika lagar. Huvudprincipen är att de lagar som gäller i samhället även gäller i rättspsykiatrin. De flesta av lagarna och bestämmelserna ger systemet rätt att göra olika inskränkningar i din tillvaro. Några ger dig också rättigheter.

Alla lagar gäller

Inne på avdelningen gäller vanlig svensk lag förutom de begränsningar som LRV ger. Blir du bestulen, blir du utsatt för våld eller övergrepp av någon, ska du polisanmäla det. Och också tvärtom, om du begår ett brott på avdelningen kommer du att bli polisanmäld. Till detta kommer särskilda lagar som rättspsykiatrin måste rätta sig efter.

LPT, Lagen om prykiatrisk tvångsvård

Det kan också vara så att du är i rättspsykiatrin med stöd av LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård. Är du här med stöd av LPT så är du inte dömd för något brott utan har blivit placerad här för att det endast är rättspsykiatrin som anses kunna bedriva den vård som behövs för dig.

Det finns en del regler från LPT som gäller LRV-patienter automatiskt. Bland annat står de särskilda villkoren i LPT, och inte i LRV.

Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

När du vårdas på en vårdinrättning i Sverige så gäller de föreskrifter som står i hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Denna lag gäller alla som vårdas i Sverige och den gäller även då du vårdas med stöd av de tvångslagar som nämns nedan. Detta innebär i praktiken att vårdgivaren bland annat ska värna om din integritet och självbestämmande trots att du är hos oss under tvång. Och att rättspsykiatrin så långt det är möjligt ska utforma vården tillsammans med dig.

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har du som patient:

➡ Rätt till ett bra bemötande

➡ Rätt att få en säker vård av god kvalitet. Men det är vårdgivaren som bestämmer vilken sorts vård du ska ha.

➡  Oftast rätt att se din journal. Du kan vägras se den om läkaren bedömer att det kan skada dig eller en annan person. Men du kan överklaga beslutet till Förvaltningsdomstolen och vi tror att deras skäl måste vara goda för att det ska hålla i domstolen.

Patientlagen

Patientlagen finns till för att stärka patientens rätt och inflytande i vården. Du har bland annat rätt att få information om ditt hälsotillstånd, de metoder som finns för undersökning, vård och behandling, det förväntade vård- och behandlingsförloppet, väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, och metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Vården ska så långt som möjligt planeras tillsammans med dig.

Patientdatalagen – din patientjounal

Denna lag kräver att varje patient har en journal. Som vi har berättat om tidigare innehåller den viktiga uppgifter om varför du får vård och om din diagnos och varför du behöver vård. Det är bara personal som vårdar dig som får läsa din journal. I journalen står det också om vård du redan har fått och sådan vård som du planeras att få. Där ska det stå om den information som du och dina närstående har fått, och om de val som har gjorts om behandlingsalternativ.

Till sist ska det också stå om du som patient har beslutat att avstå från viss vård eller behandling. Patientjournalen ska vidare innehålla uppgift om vem som har gjort en viss anteckning i journalen och när anteckningen gjordes.

Patientsäkerhetslagen

Denna lag sätter din säkerhet i fokus. Personalen ska göra sitt arbeta med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt.

Personalen är skyldiga att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Personalen måste också rapportera andra skador än vårdskador till följd av säkerhetsbrister i verksamheten, t.ex. vid våld mellan patienter.

GDPR (ersätter PUL)

Om du vill läsa vad som står om dig i din journal så har du rätt att göra det. Prata med personalen. Om du inte får ut din journal ändå, kan du begära ut den genom att hänvisa till artikel 15 i GDPR, (efter engelskans General Data Protection Regulation). På svenska kallas GDPR för dataskyddsförordningen.

Din rätt att veta vad som skrivs i journalen och att begära utdrag ur journalen
Ett sätt för dig att vara delaktig i vården är genom att läsa din journal. Om du vet vad som skrivs om dig kan du säga till om du tycker att något är fel. Om du tycker att journalen innehåller felaktiga uppgifter kan du diskutera det med din läkare. Vårdgivaren ska dessutom skriva i journalen att du tycker att det står saker som är fel. Men det är ofta en balansgång att komma överens med läkaren eller hela tiden säga att de skriver fel saker.

En journal innehåller all information som sjukhuset har om dig – mycket av det är inte särskilt intressant att läsa. Ofta räcker det att läs vårdplaneringen och anteckningar som läkaren har skrivit om dig. Eftersom läkaren pratar med dig och personalen och antecknar det viktigaste. Ibland kanske du vill veta vad en viss vårdare har skrivit om dig, t.ex. om ni har haft en diskussion eller konflikt och du är osäker på om vårdaren ger en rättvis bild av det som hänt.

Läkaren kan under mycket speciella omständigheter vägra dig att se din journal. Det krävs att antingen du eller någon annan kan ta skada av att du läser din journal. Om du får avslag från sjukhuset har du rätt att överklaga till Kammarrätten.

Lagen om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård

Sjukhuset får bestämma om att vissa besökstider ska gälla. Ibland får sjukhuset förbjuda vissa besök eller t.ex. besluta om att besök ska vara bevakade. Men i de flesta fallen ska du få ta emot besök från familj och vänner. Det första besöket är som regel bevakad.

Nödvärn och nödrätt

Ibland kan en person bli våldsam mot sig själv eller andra.  Vi har då alla rätt att försvara oss eller förhindra att någon skadar sig själv med stöd av nödvärn och nödrätt. Detta är offentliga lagar och självklart gäller dessa lagar även inne i rättspsykiatrin både för patienter och personal.

Nödvärnslagen kan t.ex. innebära att personal lägger en våldsam patient i bälte utan att läkaren har ordinerat en tvångsåtgärd. Fattar personal ett sådant beslut är det viktigt att de slutar med det så fort situationen lugnat ner sig. Annars gör personalen sig skyldig till ett brott.

Om en patient försvarar sig mot tvångsåtgärder han eller hon utsätts för av personal kan det bli polisanmält som våld mot tjänsteman, våldsamt motstånd eller misshandel. Det är svårt för att inte säga omöjligt för patienten att hävda och få igenom nödvärn i sådana situationer.

Hur får du en kopia på din journal
Du har rätt att få åtminstone en kopia av din journal gratis per år enligt GDPR på svenska “allmänna dataskyddsförordningen”. Av artikel 15(3) i GDPR framkommer att “Den personuppgiftsansvarige ska förse den registrerade med en kopia av de personuppgifter som är under behandling”. Detta betyder att du har rätt till en kopia gratis.

Det enkla sättet att få läsa din journal: Du pratar med din KP eller läkare om att du vill veta vad som står i din journal. Antingen kan du få läsa det tillsammans med din KP eller så kan du få en kopia. Och du kan självklart fråga din KP om vad en del svåra ord betyder.

Om du inte får läsa din journal på det sättet finns ett annat: Du skriver till landstingets personuppgiftsansvariga och begär ett utdrag av din journal med stöd av 15.3 GDPR. Alla landsting har en person som ansvarar för personuppgifter, men personen arbetar inte på sjukhuset. Du ska normalt få utdragen inom en månad.

Det händer väldigt sällan (men det händer) att läkaren vägrar låta någon  få se sin journal. Om det händer har du rätt att få reda på anledningen    till detta (det handlar oftast om att läkaren anser att du eller någon annan skulle lida skada om du fick läsa dem). Enligt GDPR åligger det den personuppgiftsansvarige att visa att begäran är uppenbart ogrundad eller orimlig.

Kontakta Patientnämnden eller PAR om du får problem!