Rättspsykiatrins uppdrag är att ge vård så att du inte ska begå nya brott på grund av din sjukdom. Så står det i LRV-lagen. Du har fått en eller flera diagnoser vid den rättspsykiatriska undersökningen. Diagnoserna eller sjukdomarna bestämmer vilken slags vård du ska få. Men det finns ett antal ”stationer” som du måste passera som patient innan du släpps från rättspsykiatrin.

Två stationer är stabilisering av måendet och brottsbearbetning. Missbruksvård och återfallsprevention är också viktigt. Andra delar ska hjälpa dig att öka dina kunskaper och förmågor att leva ett liv som andra. Och att bli medveten om dina svagheter. Kort och gott: Att växa och utvecklas!

Att vara inskriven i rättspsykiatrin kan kännas som en oändlig rad av meningslösa dagar som saknar innehåll. När du är trött, arg eller nedstämd kan det ta emot att delta i aktiviteter. Men vi uppmanar dig till att vara med så mycket du orkar. Det är både upp till dig och personalen att du ska bli aktiv. När du deltar i aktiviteter mår du ofta bättre och du visar också att du kan hantera din vardag

Stabilisering av måendet

Många patienter som kommer in i LRV mår dåligt. Psykossjukdomar är den vanligaste diagnosen, ofta i samband med droger. Det första rättspsykiatrin brukar göra är att sätta in olika mediciner som ska stabilisera måendet och att försöka få igång normala rutiner när det gäller sömn och vakenhet, äta och dricka och så vidare.

Vård som ökar dina kunskaper och förmågor

Alla vi som döms till LRV har problem – små eller stora. Vården ska hjälpa dig att utveckla både dina starka sidor och dina svaga sidor. Det kan handla om ditt inre

– din vilja, motivation och uthållighet. Men det kan också handla om praktiska förmågor – ADL, ”aktiviteter i dagligt liv”, arbetsterapi och datorkunskaper.

Personalen behöver också titta på din sociala situation – familj, anhöriga och nätverk, ekonomi, bostad och behov av stödinsatser under öppenvården. Allt det här och mer görs så att du har något att göra på sjukhuset – och såklart för att

du ska klara av ett liv utanför sjukhuset så småningom. Det behövs också så att Förvaltningsrätten kan släppa ut dig.

En anledning till att det finns veckoscheman på många avdelningar är för att visa att vi kan följa en

planering. Den dagen vi ska slussas ut till öppenvården måste personalen veta hur mycket ansvar vi kan ta för våra liv.

Utbildning och sysselsättning

De allra flesta människor behöver något att göra. Att bara sitta på en avdelning eller gå fram och tillbaka i en korridor kan man ju bli galen av! Alla sjukhus har någon slags sysselsättning men det ser väldigt olika ut. En del har mer att erbjuda än andra.

Ibland kan en patient som mår bra studera på en ‘vanlig’ skola som ligger i närheten av sjukhuset.

Genom begränsningarna i patientens rätt till elektronisk kommunikation har det blivit svårare för patienter att studera på distans. Men som huvudregel brukar rättspsykiatrin ställa sig mycket positiv till att patienter vill studera, arbetstränaeller sysselsätta sig överhuvudtaget. Detta då en meningsfull sysselsättning är en viktig faktor för att må bra

Läkarna ser ofta sysselsättning som ett friskhetstecken och det kan bli enklare för dig att komma framåt i vården.

Vi uppmanar alla patienter att vara med så mycket som du orkar. Att komma igång med ett skapande. Det är viktigt för att hålla dig så frisk som möjligt i en miljö som är så sluten som rättspsykiatrin är.

Brottsbearbetning

De allra flesta av oss har begått vårt brott när vi har mått dåligt av olika anledningar. Målet med

brottsbearbetning är att du inte ska begå nya brott. För att lyckas med detta går den ut på att ge dig förståelse för varför du begick brottet. Och ge dig kunskap om hur du undviker att hamna i en liknande situation i framtiden.

Brottsbearbetning hjälper dig alltså att ta tillbaka ansvaret över dina handlingar och ditt liv. Om du lyckas med det kan din hälsa förbättras och din livskvalitet öka. Det är också viktigt att du får tala om din egen sorg, skuldkänslor och kanske skam. Eftersom det är svårt att må bra om man samtidigt är ledsen.

Brottsbearbetning ser olika över landet och det finns ingen mall över hur brottsbearbetning ska gå till. På vissa kliniker är det läkare som håller i den, på andra psykologer tillsammans med kontaktpersoner.

Missbruk och beroende

Över hälften av patienterna i rättspsykiatrin har problem med droger eller alkohol. Det är mycket viktigt att du får behandling för ditt missbruk om du har missbruksproblem.

Om du återfaller under öppenvården hamnar du ofta direkt tillbaka på sjukhuset. Därför är det så viktigt att försöka ta tag i problemet så fort du känner dig motiverad och orkar göra det.

Personalens arbete är väldigt viktig. Dom ska hjälpa dig att få mod och motivation för att sluta upp med droger eller alkohol. Vid varje återfall på sjukhus kan du räkna med 3 – 6 månader förlängd vårdtid för varje återfall.

Tyvärr saknades beroendebehandling under många år i rättspsykiatrin. Urinprov och indragna friförmåner är inte vård. Om man mår dåligt av att missbruka och vill sluta men ändå fortsätter att ta droger eller dricka alkohol så straffar man sig själv. För stunden kan man må lite bättre eller döva smärta men cirkeln fortsätter. Sjukhusets straff som till exempel indragna friförmåner är inte värre.

Vad kan du göra för att må bättre?

Plugga? Fråga personalen på din avdelning vilka sysselsättningar som finns tillgängliga. Vilka intresserar dig?