Du har antagligen blivit dömd till rättspsykiatrisk vård. Det finns en stor skillnad i LRV som beror på om du har blivit dömd till LRV med särskild utskrivningsprövning (SUP) eller LRV utan SUP.
Om du vill läsa om LRV utan SUP först klickar du på den här länken.

LRV med särskild utskrivningsprövning (SUP)

LRV med SUP får du när du bedöms ha en risk för återfall i allvarliga brott. Många brott räknas som allvarliga – t.ex. alla brott mot andra människor som misshandel och olaga hot. Den stora skillnaden med SUP är att alla friförmåner måste godkännas i förvaltningsrätten.

Din läkares roll vid förhandlingar

Varje gång som du är uppe i Förvaltningsrätten har läkaren skrivit ett yttrande till rätten och ibland skickar läkaren också din vårdplan. Här ska läkaren beskriva vården och behandlingar som du får eller har fått. Läkaren ska också berätta om framsteg som du har gjort och svårigheter som du fortfarande har kvar. Det är viktigt att du vet om att i 99 % av förhandlingar går Förvaltningsrätten på din läkares yttrande.

Frigång och permissioner med SUP

➡ Frigång – Det är bara chefsöverläkaren som kan ansöka om så kallad frigång på sjukhusområdet.

➡ Permissioner – Både du och chefsöverläkaren kan ansöka om permissioner.

➡ Förvaltningsrätten kan godkänna permissioner vid enstaka eller återkommande tillfällen. Permissionerna måste finnas i din vårdplan.

➡ Förvaltningsrätten får besluta om s.k. särskilda villkor vid permissioner

➡ En åklagare har rätt att överklaga att du får tillstånd till permisssioner (men inte frigång).

Öppen rättspsykiatrisk vård – patienter med SUP

Öppen rättspsykiatrisk vård är till för patienter som inte längre behöver sluten vård, men som inte kan skrivas ut från vården.

Du som patient måste följa särskilda villkor i öppenvården. Villkoren kan ses både som en kontroll på dig och ett stöd för dig. Samhället skyddas genom att du kontrolleras så att du inte hamnar i en liknande situation som när du begick ditt brott.

Du får ett stöd i vardagen som ska hjälpa dig från att hamna i ett dåligt skick.

Och som i förlängningen skulle kunna kräva slutenvård. När du har skött dig i öppenvården under en period kan du oftast bli definitivt utskriven.

Särskilda villkor

Villkoren kan ses både som en kontroll på dig och ett stöd för dig. Samhället skyddas genom att du kontrolleras så att du inte hamnar i en liknande situation som när du begick ditt brott.

Hur beslutar förvaltningsrätten om friförmåner?
Förvaltningsrätten måste titta extra noga på några saker när du eller din läkare har ansökt om frigång eller permissioner.

1. Brottet du har dömts för
2. Risken att du återfaller i brott
3. Resultatet av din vård och behandling

Det här betyder att om du har begått ett allvarligt brott måste rätten vara ganska säker på att du inte kommer att avvika eller begå nya brott. Även om du är dömd för ett mindre allvarligt brott måste rätten tro att det endast finns en liten risk. Sen ska rätten kolla på resultatet av din vård och behandling. Det är alltså viktigt att du får behandling och att ditt tillstånd blir bättre. Annars är det svårt för Förvaltningsrätten att ge dig frigång eller permissioner.

Du får ett stöd i vardagen som ska hjälpa dig från att hamna i ett mycket dåligt mående som kan göra att du förlorar kontrollen över dig själv, eller som gör att du inte kan ta ansvar över dig själv. Villkoren som förvaltningsrätten kan bestämma är:

➡ Att du måste ta mediciner.

➡ Att du måste hålla kontakt med eftervård och läkare.

➡ Att du måste bo på ett HVB- hem eller besöka en vårdcentral eller få hjälp av socialen.

➡ Att du måste bo i en bestämd stad eller en viss bostad, och ha en sysselsättning.

➡ Förbud mot att dricka alkohol eller ta droger.

➡ Förbud mot att vara på en viss plats eller ta kontakt med en viss person.

➡ Annat som är nödvändigt eller som behövs för att uppnå mål i din vårdplan.

Om du struntar i att följa villkoren kan du tas in på ett sjukhus igen. Eftersom särskilda villkor finns till för att skydda samhället från att du begår nya brott.

Efter öppenvård – Vården upphör

När du har klarat av öppenvården – ofta under ett eller ett par år – har du chans att bli helt fri – att vården upphör. En del patienter mår så pass bra att dom inte längre behöver vård. En del patienter behöver fortfarande vård men kan få det frivilligt. Ett av målen för LRV är att patienten ska ta emot vård frivilligt. Samtidigt ska Förvaltningsrätten se till att samhället skyddas från nya brott. Det här betyder att vissa patienter måste fortsätta att ta mediciner även efter den definitiva utskrivningen.

Öppenvård i förvaltningsrätten
På samma sätt som vi frigång och permissioner måste Förvaltningsrätten titta extra noga på några saker.

1. De särskilda villkor som du måste följa under öppenvården
2. Din samordnade vårdplan
(läs mer om – Utskrivning från rättspsykiatrin)
3. Risken att du pga. den psykiska störningen begår nya brott
4. Den planering som finns för att hindra att du begår nya brott

Många gånger blir patienter inte utskrivna och får fortsätta i öppenvård för att Förvaltningsrätten inte tror att dom kommer att ta sina mediciner om dom blir definitivt utskrivna.

Särskild utskrivningsprövning – 16 A § LRV

Fyra månader efter att du dömts till LRV med SUP kallas du till förvaltningsrätten för förhandling. Denna förhandling är till för att förvaltningsrätten ska se att din vård har startat på ett bra sätt och att det finns en upprättad vårdplan. Därefter ansöker chefsöverläkaren hos förvaltningsrätten var sjätte månad och yrkar om fortsatt vård. Då blir det också en förhandling där överläkaren ska förklara varför vården skall fortsätta.

Om läkaren tycker att det är dags för en överflyttning till öppenvården eller eventuellt utskrivning för dig så ska hon eller han ansöka om det hos förvaltningsrätten. Det är lätt att tro att du som patient har möjlighet att bli utskriven vid varje förhandling och kanske är det din förhoppning. Men den genomsnittliga vårdtiden är mellan 3 och 5 år.

Det kan gå fortare eller ta längre tid. Mycket beror på hur du sköter dig.
Det absolut vanligaste är att din läkare ansöker om att du ska bli utskriven. Och inte genom att du motsätter dig vården.

Risk för återfall i allvarlig brottslighet

Varje gång som du är i Förvaltningsrätten pratar de om risk för återfall i brottslighet. Din läkare måste också tänka på risken och mycket av vården går ut på att sänka risken. Vad betyder det här? För det första så räknas nästan alla brott som allvarliga. Olaga hot, stöld, narkotikabrott och så vidare. Hur avgör Förvaltningsrätten om risken är låg eller hög? Det är inte helt enkelt att svara på. Ett sätt att bedöma risk för återfall är genom att titta på din historia, din nuvarande situation och hur din framtid kan se ut.

➡ Historia:
T.ex. Har du varit våldsam förut? Har du missbrukat tidigare? Har du haft en psykisk sjukdom förut?

➡ Nuvarande situation:
-T.ex. Har du sjukdomsinsikt? Har du en positiv eller negativ attityd? Tar du emot eller går med på vård och behandling? Är du stabil och balanserad eller instabil och oberäknelig

➡ Framtida situation:
-Har du en realistisk framtidsplanering? Är du motiverad till vård? Finns det stöd och hjälp för dig i din framtida situation? Din historia kan du såklart inte ändra på. Det viktigaste är det du gör i dag. Går du framåt och mår bättre?

Med framtiden menar vi både öppen- vården och när du förhoppningsvis är utskriven från rättspsykiatrin. Då är det viktigt att du är med och planerar hur ditt liv ska se ut. Och att du får stöd i öppenvården så att du inte mår dåligt igen och kanske begår nya brott.

Exempel på hur risken kan minska rent praktiskt

En del patienter på olika rättspsykiatriska sjukhus har minskat sin risk för återfall i brottslighet. De mådde också bättre efter att de minskat sin risk än innan – därför kan du må bättre och samtidigt sänka din risk för nya brott! Men patienter som mådde sämre ökade sin risk för nya brott. Det här kan hjälpa dig:

➡ När personalen är vänliga och visar respekt. När personalen visar respekt tänker du ofta på ditt eget beteende. När personalen är otrevliga blir det oftare bråk.

➡ Om du har bra relationer med personalen och dom finns till för dig när du behöver dom – till exempel om du mår dåligt eller har ångest.

➡ När du får lära dig nya saker om dig själv och din omgivning. Du litar ofta mer på dig själv när du får ny kunskap.

➡ Om du försöker vara positiv och uppmuntra dig själv. Det hjälper dig att slappna av och ha tålamod och acceptera din situation.

➡ När du har några aktiviteter att göra. Många människor mår bra av att ha något att göra.

➡ Om du är ganska nöjd med dina mediciner mår du bättre. Men om du får många biverkningar och inte orkar göra någonting eller tänka ordentligt mår du såklart sämre.

Hur beslutar förvaltningsrätten att vården ska upphöra?
För den som vårdas enligt LRV med SUP ska vården upphöra när:
1. Att det inte längre finns någon risk för återfall i allvarlig brottslighet pga. den psykiska sjukdomen.
2. Ditt tillstånd och förhållanden är tillräckligt bra så att du inte behöver vård längre – varken på ett sjukhus eller i öppenvården

Avvikningar

De flesta “rymningar” som sker från rättspsykiatrin är avvikningar från permissioner. Patienter kommer för sent, eller inte alls, tillbaks till avdelningen. Det är inte olagligt att rymma, men det är ett brott mot regler och vårdplanering.

Som vi förstår det, delvis baserat på egen erfarenhet, kostar en avvikning i medeltal minst ett år extra i slutenvård. Ofta mer. Som patient måste du fråga dig om det är värt det? Om de där timmarna, veckorna, månaderna i frihet är värda åtminstone ett år till. För fast åker du. Förr eller senare. Sverige är ett mycket svårt land att vara på rymmen i.

Som anhörig eller närstående kan det bli ganska problematiskt om en avviken patient väljer att komma hem till just dig. Lagen är ganska entydig i den här situationen. Så här står det i brottsbalken 17 Kap 12 §:

”Hjälper man den som är intagen på kriminalvårdsanstalt eller som är häktad eller anhållen eller som annars är med laga rätt berövad friheten att komma lös eller främjar man, efter det han avvikit, hans flykt genom att dölja honom eller genom annan sådan åtgärd, döms för främjande av flykt till böter eller fängelse i högst ett år.”

Det man kan göra som närstående är att avvisa den som avvikit. Man får som anhörig inte på något sätt hjälpa en person att komma lös, dölja honom eller henne (till exempel i hemmet eller på annan plats), eller medverka på något vis till att personen kan fortsätta att vara på rymmen genom att bistå med pengar, verbala råd eller andra förnödenheter.

Man kan informera den som avvikit att det är brottsligt att hjälpa denne och uppmana denne att ange sig själv. De första personerna som kontaktas av myndigheterna när en intagen avviker är ofta dennes närstående.

Det är då viktigt att ärligt kunna berätta att man inte vet var personen befinner sig och att kunna uppge att man inte har hjälpt personen i fråga.