Du som tvångsvårdas i psykiatrin har rätt att få en stödperson under tiden tvångsvården pågår. Om du och din stödperson önskar det kan uppdraget därefter förlängas med ytterligare fyra veckor.

Läs mer...

Om du inte bedöms ha en risk för återfall i allvarliga brott döms du till LRV utan SUP. Chefsöverläkaren får bestämma själv om dina friförmåner utan förvaltningsrättens tillstånd. Om du har LRV utan SUP kan chefsöverläkaren själv bestämma att vården ska upphöra.

Läs mer...

Förvaltningsrätten skall kontrollera att du hålls inlåst i rättspsykiatrin på laglig grund. Förvaltningsrätten granskar din läkares skäl för att hålla dig inlåst och bedöma om det finns risk för återfall i brott om du släpps ut.

Läs mer...

Rättspsykiatrin styrs av olika lagar. Huvudprincipen är att de lagar som gäller i samhället även gäller i rättspsykiatrin. De flesta av lagarna och bestämmelserna ger systemet rätt att göra olika inskränkningar i din tillvaro. Några ger dig också rättigheter.

Läs mer...

En förutsättning för att rätten ska kunna döma en gärningsman till rättspsykiatrisk vård är att han eller hon har genomgått en RPU, där man fastställt att personen i fråga lider av en allvarlig psykisk störning. En rättspsykiatrisk undersökning genomförs av ett team som består av läkare (rättspsykiater), psykolog, socialutredare (socionom) och omvårdnadspersonal. För en häktad person tar undersökningen fyra veckor och sex veckor för den som är på fri fot.

Läs mer...

Trots att du är inlåst och dömd till rättspsykiatrisk vård, vilket innebär
att andra bestämmer över dig och ditt liv, så finns det olika möjligheter
för dig till inflytande över din egen process i vården.

Läs mer...

I förra kapitlet berättade vi lite grann om när allt går bra. Självklart vet vi att de flesta patienter har perioder som är jobbiga och påfrestande. En del patienter kanske inte ens känner igen sig i det vi berättade om. Vi tänker nu berätta om några problem som väldigt många patienter möter under sin vård.

Läs mer...

En institutionsskada är ett tillstånd som påverkar din möjlighet att leva ett normalt liv utanför institutionen. Man har tittat på vilka faktorer det är som kan ge institutionsskador.
Följande fem orsaker finns:

Läs mer...

När läkaren tycker att du är redo för öppenvård hålls ett så kallat samrådsmöte. På samrådsmötet deltar socialen från din hemkommun och någon från ditt hemlandsting. Anledningen är att du, läkaren och de andra ska komma överens om hur ditt liv ska se ut. Kommunen ska hjälpa dig med ett boende, sysselsättning och andra stödinsatser. Vanligen har du kontakt med en öppenvårdsmottagning som drivs av landstinget.

Läs mer...