Du som tvångsvårdas i psykiatrin har rätt att få en stödperson under tiden tvångsvården pågår. Om du och din stödperson önskar det kan uppdraget därefter förlängas med ytterligare fyra veckor.
Du som tvångsvårdas i psykiatrin har rätt att få en stödperson under tiden tvångsvården pågår. Om du och din stödperson önskar det kan uppdraget därefter förlängas med ytterligare fyra veckor.
Du har antagligen blivit dömd till rättspsykiatrisk vård. Det finns en stor skillnad i LRV som beror på om du har blivit dömd till LRV med särskild utskrivningsprövning (SUP) eller LRV utan SUP.
Om du vill läsa om LRV utan SUP först klickar du på den här länken.
Om du inte bedöms ha en risk för återfall i allvarliga brott döms du till LRV utan SUP. Chefsöverläkaren får bestämma själv om dina friförmåner utan förvaltningsrättens tillstånd. Om du har LRV utan SUP kan chefsöverläkaren själv bestämma att vården ska upphöra.
Förvaltningsrätten skall kontrollera att du hålls inlåst i rättspsykiatrin på laglig grund. Förvaltningsrätten granskar din läkares skäl för att hålla dig inlåst och bedöma om det finns risk för återfall i brott om du släpps ut.
Rättspsykiatrin styrs av olika lagar. Huvudprincipen är att de lagar som gäller i samhället även gäller i rättspsykiatrin. De flesta av lagarna och bestämmelserna ger systemet rätt att göra olika inskränkningar i din tillvaro. Några ger dig också rättigheter.
En förutsättning för att rätten ska kunna döma en gärningsman till rättspsykiatrisk vård är att han eller hon har genomgått en RPU, där man fastställt att personen i fråga lider av en allvarlig psykisk störning. En rättspsykiatrisk undersökning genomförs av ett team som består av läkare (rättspsykiater), psykolog, socialutredare (socionom) och omvårdnadspersonal. För en häktad person tar undersökningen fyra veckor och sex veckor för den som är på fri fot.
Trots att du är inlåst och dömd till rättspsykiatrisk vård, vilket innebär
att andra bestämmer över dig och ditt liv, så finns det olika möjligheter
för dig till inflytande över din egen process i vården.
I förra kapitlet berättade vi lite grann om när allt går bra. Självklart vet vi att de flesta patienter har perioder som är jobbiga och påfrestande. En del patienter kanske inte ens känner igen sig i det vi berättade om. Vi tänker nu berätta om några problem som väldigt många patienter möter under sin vård.
En institutionsskada är ett tillstånd som påverkar din möjlighet att leva ett normalt liv utanför institutionen. Man har tittat på vilka faktorer det är som kan ge institutionsskador.
Följande fem orsaker finns:
När läkaren tycker att du är redo för öppenvård hålls ett så kallat samrådsmöte. På samrådsmötet deltar socialen från din hemkommun och någon från ditt hemlandsting. Anledningen är att du, läkaren och de andra ska komma överens om hur ditt liv ska se ut. Kommunen ska hjälpa dig med ett boende, sysselsättning och andra stödinsatser. Vanligen har du kontakt med en öppenvårdsmottagning som drivs av landstinget.