När läkaren tycker att du är redo för öppenvård hålls ett så kallat samrådsmöte. På samrådsmötet deltar socialen från din hemkommun och någon från ditt hemlandsting. Anledningen är att du, läkaren och de andra ska komma överens om hur ditt liv ska se ut. Kommunen ska hjälpa dig med ett boende, sysselsättning och andra stödinsatser. Vanligen har du kontakt med en öppenvårdsmottagning som drivs av landstinget.

Läs mer...

Det finns mycket fördomar i samhället om hur rättspsykpatienter är. Mycket rädsla. Många tror att alla patienter är farliga, att alla har begått grova våldsbrott, att alla patienter är som Hannibal Lector, skrämmande och oförutsägbara. Det är inte underligt att fördomar och rädslor kring rättspsykiatrin uppkommer och sprids. Fördomar uppstår i okunskap.

Läs mer...

Öppen rättspsykiatrisk vård, ÖRV, infördes 2008. Syftet var att underlätta utslussningen för personer som vårdats i slutenvård men som inte längre var i behov av denna. 2012 gjorde Socialstyrelsen en undersökning av hur patienter upplevde vårdformen. Det dominerande intrycket man fann hos patienterna var en relativ likgiltighet. Slutsatserna i studien var att patienter inte ser några fördelar med öppen rättspsykiatrisk vård. Många av patienterna hade lämnat slutenvården men bodde på institutionsboenden som bara marginellt skiljde sig från slutenvården. Något annat som studien visade var att patienterna hade en mycket oklar bild om vilka regler och lagar som gällde för dem. De hade inte blivit informerade om detta. Trots detta var det få patienter som var öppet kritiska till den öppna tvångsvården.

Läs mer...

Den officiella definitionen av brukarinflytande är ”medborgarnas möjligheter, att som användare av offentlig service, kunna påverka tjänsternas utformning och kvalitet” (Civildepartementet, 1991).
Anhöriga är per definition inte brukare men enligt lagstiftningen har anhöriga till äldre och funktionshindrade genom sina organisationer rätt till ett visst inflytande. Individens rätt till inflytande över de insatser han/hon blir föremål för finns inskrivet i både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Där slås fast att verksamheterna ska bygga på människors självbestämmande och integritet samt utformas och bedrivas tillsammans med den enskilde. Man har också rätt till brukarinflytande i privatdriven vård som upphandlas av kommuner eller landsting, det vill säga är allmänt finansierad.

Läs mer...

Du har hamnat i rättspsykiatrin. Du har hamnat här för att du har mått psykiskt dåligt. Under ditt dåliga mående har du begått en kriminell handling. Den här sidan handlar om rättspsykiatri och om hur du som patient ger dig själv bäst möjligheter att komma ut i samhället igen.

Läs mer...

Rättspsykiatrins uppdrag är att ge vård så att du inte ska begå nya brott på grund av din sjukdom. Så står det i LRV-lagen. Du har fått en eller flera diagnoser vid den rättspsykiatriska undersökningen. Diagnoserna eller sjukdomarna bestämmer vilken slags vård du ska få. Men det finns ett antal ”stationer” som du måste passera som patient innan du släpps från rättspsykiatrin.

Läs mer...

När du kommer till en rättspsykiatrisk avdelning så märker du snart att det är mycket personal som är involverade i dig och i ärenden som rör dig.

Läs mer...

De allra flesta patienterna får mediciner. Om du behandlas med läkemedel ska du få veta varför du får dem, hur de verkar och vilka biverkningar dom har. Du ska få information som du förstår. Du kan bli mer delaktig genom att fråga om olika behandlingsalternativ och konsekvenser, till exempel biverkningar. Samtalet mellan dig och läkaren ska vara öppet och du ska bli respekterad och tagen på allvar.

Läs mer...

Elbehandling, som också kallas för ECT eller elektrokonvulsiv behandling, kan vara en behandlingsform vid flera psykiska sjukdomar. Vanligen används elbehandling vid svår depression eller vid depression som inte förbättrats av läkemedelsbehandling. Behandlingen kan också hjälpa vid till exempel mani och vid vissa typer av psykoser och schizofreni.

Läs mer...

Rättspsykiatrin är indelad i tre olika säkerhetsklasser där säkerhetsklass ett och två är till för personer som anses farliga. Säkerhetsklass tre är till för patienter som inte anses farliga. Säkerhetsklasserna påverkar hur mycket skydd som måste finnas mot bland annat avvikningar och våld.

Läs mer...