Man målar upp en bild av att patienter i rättspsykiatri överlag är mycket farliga. Att våld utförd av rättspsykiatriska patienter är vanligt förekommande. Detta stämmer helt enkelt inte. Foto: Equal

Rättspsykiatriska patienter är inte farliga överlag och förtjänar också en chans att återanpassas till samhället. Det skriver Dennis Aberos från Patienter och anhöriga i rättspsykiatrin.

Efter det mycket tragiska mordet på en sjubarnspappa i Rissne av en patient i rättspsykiatrin demoniseras återigen rättspsykiatriska patienter. Ingen synar statistiken som talar om att återfall i våldsbrott är sällsynt under pågående vård, och låg efter avslutad vård. Media har den senaste tiden rapporterat om hur våldsamt det är i rättspsykiatrin, och hur många patienter som avviker. Man beskriver enskilda händelser som om de vore norm.

Läs också…

Fortsatta inskränkningar av yttrandefriheten på Helix trots kritik från JO

Trots att Helix fått kritik av Justitieombudsmannen under februari 2020 för inskränkningar av yttrandefriheten fortsätter Helix med dessa lagvidriga ordningsregler.

Läs mer…

Man målar upp en bild av att patienter i rättspsykiatri överlag är mycket farliga. Att våld utförd av rättspsykiatriska patienter är vanligt förekommande. Detta stämmer helt enkelt inte. Våld förekommer då och då, och det är väldigt olyckligt när det sker. Men det hör tack och lov till ovanligheterna i rättspsykiatrin. Under 15 år av rättspsykiatrisk vård har jag aldrig bevittnat våld, varken mellan patienter eller mot personal.

Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) dömdes i snitt 15 patienter för brott mot liv och hälsa – dvs våldsbrott – och 15 patienter för hot och våld mot tjänsteman, per år under åren 2009–2017 under pågående rättspsykiatrisk vård. Enligt Socialstyrelsen har mellan 2000 och 2500 patienter vårdats varje år i rättspsykiatrin mellan åren 2011–2019 (både sluten och öppen rättspsykiatri). Trots att åren som mäts inte överensstämmer helt kan man konstatera att årligen återfaller färre en 1 % av rättspsykiatriska patienter i våldsbrott, respektive i hot och våld mot tjänsteman, under pågående vård.

”Det är alltid när något tragiskt inträffar som rättspsykiatrin får uppmärksamhet, och rubrikerna är alltid nattsvarta.”

Om vi ser på återfall i brott av rättspsykiatriska patienter efter avslutad vård är det så att vården lyckas väl med sitt och samhällets mål att förhindra återfall i nya brott. Under åren 2010–2016 avskrevs sammanlagt 829 personer från LRV-vård (lagen om rättspsykiatrisk vård). 95 personer (11 procent) återfaller i brott inom ett år efter avskriven rättspsykiatrisk vård. Av dessa 95 personer hade 23 personer dömts för våldsbrott, 32 för förmögenhetsbrott och 40 för övriga brott (RättspsyK Årsrapport 2019). Detta innebär att färre än 3 procent av rättspsykiatriska patienter återfaller i våldsbrott efter avslutad vård.

Brå har tagit fram preliminär statistik för återfall i brott inom ett år, för år 2017. Myndigheten skriver bland annat ”Låg återfallsandel hade även rättspsykiatrisk vård” då återfallsfrekvensen var 11 procent (Kriminalstatistik 2017 Återfall i brott Preliminär statistik). Återfall efter en fängelsedom var 43 procent. Brå har även tagit fram slutlig statistik från år 2013. Då var andelen personer som återfallit i brott inom tre år 24 procent från rättspsykiatri och 64 procent från fängelse (Kriminalstatistik 2013 Återfall i brott Slutlig statistik).

Att rättspsykiatrin lyckas väl med att förhindra ny brottslighet har det aldrig skrivits någon artikel om. Det är alltid när något tragiskt inträffar som rättspsykiatrin får uppmärksamhet, och rubrikerna är alltid nattsvarta. Man spär på rädslan som finns i samhället mot rättspsykiatriska patienter, och gemene man får aldrig en balanserad blid av oss. Media demoniserar en liten grupp människor som redan är mycket utsatta och som har det svårt nog ändå att återanpassas till samhället. Man kräver att patienter ska hållas inlåsta. Men rättspsykiatriska patienter är inte farliga överlag och förtjänar också en chans att återanpassas till samhället.

Dennis Aberos:
patient i rättspsykiatrin,
verksam i föreningen Patienter och anhöriga i rättspsykiatrin

Texten publicerades först i SvD: 2021-03-21