Om du inte bedöms ha en risk för återfall i allvarliga brott döms du till LRV utan SUP. Chefsöverläkaren får bestämma själv om dina friförmåner utan förvaltningsrättens tillstånd. Om du har LRV utan SUP kan chefsöverläkaren själv bestämma att vården ska upphöra.

Läs mer...

Förvaltningsrätten skall kontrollera att du hålls inlåst i rättspsykiatrin på laglig grund. Förvaltningsrätten granskar din läkares skäl för att hålla dig inlåst och bedöma om det finns risk för återfall i brott om du släpps ut.

Läs mer...

Rättspsykiatrin styrs av olika lagar. Huvudprincipen är att de lagar som gäller i samhället även gäller i rättspsykiatrin. De flesta av lagarna och bestämmelserna ger systemet rätt att göra olika inskränkningar i din tillvaro. Några ger dig också rättigheter.

Läs mer...

En förutsättning för att rätten ska kunna döma en gärningsman till rättspsykiatrisk vård är att han eller hon har genomgått en RPU, där man fastställt att personen i fråga lider av en allvarlig psykisk störning. En rättspsykiatrisk undersökning genomförs av ett team som består av läkare (rättspsykiater), psykolog, socialutredare (socionom) och omvårdnadspersonal. För en häktad person tar undersökningen fyra veckor och sex veckor för den som är på fri fot.

Läs mer...

Trots att du är inlåst och dömd till rättspsykiatrisk vård, vilket innebär
att andra bestämmer över dig och ditt liv, så finns det olika möjligheter
för dig till inflytande över din egen process i vården.

Läs mer...

I förra kapitlet berättade vi lite grann om när allt går bra. Självklart vet vi att de flesta patienter har perioder som är jobbiga och påfrestande. En del patienter kanske inte ens känner igen sig i det vi berättade om. Vi tänker nu berätta om några problem som väldigt många patienter möter under sin vård.

Läs mer...

En institutionsskada är ett tillstånd som påverkar din möjlighet att leva ett normalt liv utanför institutionen. Man har tittat på vilka faktorer det är som kan ge institutionsskador.
Följande fem orsaker finns:

Läs mer...

När läkaren tycker att du är redo för öppenvård hålls ett så kallat samrådsmöte. På samrådsmötet deltar socialen från din hemkommun och någon från ditt hemlandsting. Anledningen är att du, läkaren och de andra ska komma överens om hur ditt liv ska se ut. Kommunen ska hjälpa dig med ett boende, sysselsättning och andra stödinsatser. Vanligen har du kontakt med en öppenvårdsmottagning som drivs av landstinget.

Läs mer...

Det finns mycket fördomar i samhället om hur rättspsykpatienter är. Mycket rädsla. Många tror att alla patienter är farliga, att alla har begått grova våldsbrott, att alla patienter är som Hannibal Lector, skrämmande och oförutsägbara. Det är inte underligt att fördomar och rädslor kring rättspsykiatrin uppkommer och sprids. Fördomar uppstår i okunskap.

Läs mer...

Öppen rättspsykiatrisk vård, ÖRV, infördes 2008. Syftet var att underlätta utslussningen för personer som vårdats i slutenvård men som inte längre var i behov av denna. 2012 gjorde Socialstyrelsen en undersökning av hur patienter upplevde vårdformen. Det dominerande intrycket man fann hos patienterna var en relativ likgiltighet. Slutsatserna i studien var att patienter inte ser några fördelar med öppen rättspsykiatrisk vård. Många av patienterna hade lämnat slutenvården men bodde på institutionsboenden som bara marginellt skiljde sig från slutenvården. Något annat som studien visade var att patienterna hade en mycket oklar bild om vilka regler och lagar som gällde för dem. De hade inte blivit informerade om detta. Trots detta var det få patienter som var öppet kritiska till den öppna tvångsvården.

Läs mer...